Och som om inte detta var nog, så håller han alla vakna med att ropa och skrika förlåt till Viktor.

   Nej, han har nu blivit ett större störmoment i mångas öron som ögon.

   Och att han räddar livet på en tioåring som mer eller mindre hinner attdrunkna, innan han får liv i honom igen – denna information med goda gärning har liksom inte hunnit fram ännu. Dimman har liksom inte hunnit lägga sig.

   Och ledarna vet kanske inte riktigt hur de ska hantera allt, med Adrian.

   Hur hyllar man någon som har varit så dum och jobbig?

   Men ledarna väljer att ligga lågt med händelserna tills de vet bättre hur de ska hantera allt med Adrian, och på bästa sätt.

   Och nu, när de ska ha största prisceremonin för Adrian – då har han stuckit sin väg.

STOR OCH SNABB SÖKNING

4 Slut på tårar

Adrian, ute

Adrian sitter på grusvägen och gråter och gråter. Han kan inte tänka för all gråt som står i vägen och vill ut.

   Men efter kanske tio minuter verkar denna tsunami dra sig tillbaka, och han får mer ro i sinnet att kunna fundera ut sin väg, vart han vill styra detta skepp. Fast det är inget större skepp. Nej, han känner sig mer som en jolle, gummibåt ute på stormigt hav.

   Och det enda han har på kroppen är sina röda badshorts.

   Men han känner inga som helst bekymmer över det. Inte heller över att han inte har en enda krona att spendera på vare sig dricka eller mat.

   Fast det finns väl inga butiker eller kiosker här långt ut i skogen – i ödemarken.

   Fast, allt som han behöver och kommer att behöva – det stjäl han från någon butik på vägen.

   Men finns det ingen butik på vägen, kanske han kan leta sig fram till en bensinmack som har mat och dryck.

   Och kläder, och någonstans att sova? Det ordnar han också på något sätt.

5 Åt vilket håll ska han gå?

Men åt vilket håll på kartan ska han gå? Neråt, från Småland, blir max tjugo mil innan det säger stopp i Skåne. Men han kan ta färjan över till Danmark.

   Fast då behöver han nog ha något mer på kroppen än bara ett par badshorts.

   Men norrut, det känns säkrare och bättre. Han kommer garanterat två hundra mil innan det säger stopp mot gränsen till Norge eller Finland.

   Ja, norrut, det ska han. Tveklöst.

   Men åt vilket håll är norr? Och går han åt rätt håll nu?

   Han funderar, reser sig upp och ser sig om.

   Men så kommer han att tänka på solen. Den går ju upp i öster och ner i väster.

   Det är sen eftermiddag och han kan gå med solen till vänster om sig. Då måste han väl gå uppåt i landet. Mot Stockholm, huvudstaden.

   Ja, Stockholm låter kul och spännande. Fast det är nog inga över hundra mil dit. Kanske bara max fyrtio, fast nog dubbelt så långt som ner mot Skåne och Malmö.

   Han sätter fart och börjar gå igen.