Han inser att detta kommer bli problem. Egentligen förstår han inte att han har vågat kasta vattenballong på sina mobbare. Men kanske är det för att han tycker så illa om dem. De är dumma, elaka och de älskar att bråka. De avskyr invandrare och småglin.

   Han känner att han behöver lugna ner sig innan mamma kommer och de åker till stan.

   Han gör som han brukar göra när han känner sig så här, uppjagad och i denna osköna stämning, så som Sten och han brukat göra.

   an går in igen. Sätter på stereon i vardagsrummet, och låten Thriller med Michael Jackson. Han älskar den låten och han dansar som Michael gör i videon.

   Michael är bäst.

   Speciellt gillar han Michaels moves. Han går sakta framåt, släpar ena foten i golvet, skakar på axlarna och viftar med armarna och händerna i luften. Och klappar ihop händerna i takt.

   Det är svårt att göra exakt som Michael. Men han tycker ändå att han får till det bra.

   Ajda har kollat färdigt på de dumma pojkarna, som nu också har gett sig av.

   – Nu har knäppisarna stuckit iväg, säger hon i ett försök att lugna.

   – Vad bra, säger Amir och gör en piruett. Den blir nästan som dem Michael gör.

   – Vad du kan, säger hon.

   – Tack! Vill du också dansa? Jag kan visa dej. Du gör bara så här.

   Han slår med armarna och händerna i luften och släpar fötterna över golvet. Skakar på axlarna och svänger på kroppen. Och han stampar till med fötterna i golvet innan han släpar dem. Han vinkar också med händerna med uppsträckta armar, samtidigt som han sakta snurrar runt. Och han klappar i takt med händerna.

   Dessa moves är mycket svåra och de tar tid att lära sig.

   Ajda försöker göra som han. Och hon gör det bra. De dansar igenom låten.

   Och de sjunger med i refrängen:

   – ’Cause this is thriller, thriller night. (För det är thriller, thrillernatt.)

   När låten är slut vill Ajda att de spelar den igen. Och hon vill dansa mer.

   De gör så.

   Snart kommer mamma och Ajna bärandes på bylten med hopvikt tvätt.

 

BLIND, UNG MAN

 

9 Ärenden på stan

Daniel, park

 

Daniel är 18 år och blind. Han har blivit skjutsad av mamma in till stan, och är på väg att köpa ett par jeans och en T-tröja. För en liten stund sedan var han inne på posten och hämtade ut pengar. Och därefter går han och köper en glass. Han sätter sig på en parkbänk strax intill en stor fontän som sprutar ut vatten i fyra väderstreck. Mellan honom och fontänen sträcker sig en grusgång runt hela fontänen.

   Helenaparken består av gräsmattor, grusgångar, parkbänkar och en hel del rabatter med vackra och underbart doftande blommor.

   Han älskar blommorna, och kan på ett mindre avstånd känna alla berusande dofter. Det doftar trädgård. Hans älsk-lingsdoft, förutom rosor, är vita syrener. De har en stickande, intensiv doft som kan få honom att känna berusning.

   Vid flera tillfällen har han provat att gå in i en blomsteraffär för att känna på dofterna, då han handlar blommor. Men där känns dofterna alltför intensivt på en gång. De konkurrerar i en vild kamp om vem som kan dofta mest och bäst. Det förstör liksom njutningen. Blom-mornas dofter behöver få dofta ut och göra sitt mer på egen hand. Dessutom känns det lite jobbigt med all fukt där inne, som ger en viss tropisk känsla.

   Men utomhus blir det helt annat och handlar mer om avstånd till blomman för att känna på dens doft. Ju närmare man sätter näsan ju starkare och påtagligare.

   I parken finns också stora lövträd som har enorma trädkronor. Och i ett av dens hörn, mot Hertig Johans torg, står Skövdes stolthet, den mäktiga S:ta Helena kyrka med sitt höga och ståtliga klocktorn.

   Tidigare i dag råkar han välta ut en saftkanna av glas ur kylskåpet när han skulle ta fram mjölkkartongen. När han börjar plocka upp glasskärvorna skär han sig i handen. Det är väl lätt att skära sig när man inte ser. Eller så har han bara lite otur.

   Mamma hjälper honom att linda in handen med bandage. Och på andra handen, som han också fått ett litet skärsår, räcker det med ett större plåster.

 

10 Blind mans sällskap

Amir och Daniel, park

 

Daniel njuter av sin glass. Allt är så fridfullt, förutom en humla som surrar besvärande runt huvudet. Han viftar med ena handen som han har i bandaget, viftar så mycket han förmår och tills han inte längre kan höra humlans surr.

   – Hej! säger en liten och glad pojk-röst. Den är borta nu. Du kan ta det lugnt.

   Daniel sänker ner handen med glas-sen och vrider ansiktet i riktning mot pojkrösten.

   – Ja, det var skönt att höra. Hej, vem är du? Själv heter jag Daniel. Olsson i efternamn.

   Pojken tittar studerande på Daniel, och sedan på hans glass. Den ser mycket god ut.

   – Jag heter Amir – Hassan, och jag är nio och ett halvt år. Min mamma och mina två småsyskon står där borta vid busshållplatsen. Vi ska snart åka med bussen hem till Ryd.

   – Ja vad trevligt. Jag ska gå och köpa byxor och en tröja. Men vad har du, ni gjort på stan?

   Amir slickar sig om munnen och följer Daniel med blicken när han äter sin glass. Och nu ser han väl ut som en tiggande hund vid matbordet. Det är också lite underligt att Daniel inte verkar bry sig något om att han tittar så här på honom.

   – Vi har varit på banken och sen har vi handlat kläder.

   Han skrattar till lite roat. Och fortsätter:

   – Du ska köpa byxor och tröja, men jag har redan fått ett par blåa jeans och en röd tenniströja.

   – Ja, vad fint. Men vad gör din mamma och syskon nu då?

   – Mamma står och pratar med en kompis.

Boken, e-bok, 436 sidor, finns att låna på bibliotek eller att köpa i e-handeln.

Finns också som e-ljudbok.

Alternativ till boken är: kort text: 282 s. , mycket kort text: 193 s. och 3 versioner: 919s., där alla tre finns med.

E-boken mycket kort text finns även som e-ljudbok.